78

klaring rörande aUiansen mellan Sverige ocb Frankrike.
Han föreställde Lionne i ett samtal d. 28 Mars, huru ko¬
nung Karl Gustaf enligt fredsfördraget i Roeskilde ej künde
lata sin arme qvarstanna i Danmark längre an tUl d. 1
Maj, ocb att konungen, om ban ej innan dess erhällit viss¬
het om Frankrikes afsigt, nödgades göra Osterrike större
eftergifter, an som künde vara öfvetensstänimande med de
bäda kronornas fördel. Lionne förklarade sig beredd att
genast afsluta aUiansen och lemnade ett förslag tili en sädan,
men detta innehöll tili Björnklous stora förväning blott, att
aUiansen skulle vara riktad mot Danmark, med hvilken stat
freden redan var afslutad'). Det blef mer och mer tydligt,
att Frankrike ville undvika att närmare förbinda sig med
Sverige, hvilket skulle kasta den sparsamme kardinalen
betydliga subsidier, och att dess syfte med afseende pä
Sverige blott utgick pä att mer och mer inveckia Sverige
i kriget med Polen för att frän denna sida sysselsätta Oster¬
rike, pä det att Frankrike sjelf sä mycket lättare skulle kunna
tillgodose ,sina, intressen i Nederländerna. Att ernä sina
önskningar i Tyskland hoppades det kunna utan Sveriges
hjelp, ocb genom rhenalliansen, för hvars bringande tili
stand det nu med ifver bedref underhandlingarna, trodde
det sig för framtiden kunna hälla den blifvande kejsaren i
tygeln.

Sintiigen meddelade'de franske ambassadörerne, att de
fätt Order frän Paris att underhandia med Björnklou om ett
alUansförslag, som Karl Gustaf genom Terlon gjort kardi¬
nalen, men äfven att öppet förkiara, att Frankrike ej ville
deltaga i ett krig mot Östeirike, hvilket skulle hafva tili
följd, att deltagarne i rhenalliansen skulle frän Frankrike
vända sig tili Osterrike. Och genom just denna allians
künde Frankrike hoppas att för framtiden »bade vid riks-
,  ') Björnklous diarium den 28 Mars.