Berger, Ossian. Om arfsrätten till sverges och norges riken

(Upsala:  Akademiska Boktryckeriet,  1877.)

Tools


 

Jump to page:

Table of Contents

  Page 54  



54

dylik öfvergäng hafva förverkats. En tredje skilnad
mellan de bäda förslagen uppstod genom det tillägg, som
nu gjordes tili § 12, att för den händelsen, att konun¬
gen skulle underläta att för representionerna anmäla, att
prins utan hans tillätelse gätt i främmande makts tjänst,
eller däri förblifvit, eburu konungen honom äterkallat,
eller att han gift sig utan konungens tillätelse, skulle
rätten tili tronen icke vara förverkad.

Den förra komitens förslag, att barnen, om arfsrätt
skulle dem tillerkännas, mäste vara i lagligt äktenskap
aflade, är här ersatt af bestämmelsen, att de skola vara
i lagligt, med vigsel fullkomnadt äktenskap, födda. Detta
torde, säsom vi ofvan framhällit, vara den fordran, man
äfven nu kan uppställa, ehuru tydliga bestämmelser här¬
om saknas.

Till sist anmärka vi, att det förslag tili tillägg tili
R. F. § 12, som ofvan omnämts, i förslagets § 7 blef
upptaget genom följande stadgande: »Utan samtycke af
de förenade rikenas nationalrepresentationer mä Konun¬
gen icke blifva Regent i fremmande stat.»

Ater hade sälunda ett förslag tili föreningsakt blif¬
vit utarbetadt. Men äfven detta ledde icke tili äsyftad
verkan; utan afslogs detsamma med mycket stör majori-
tet af 1871 ärs storting.

I         De försök, som gjorts att förändra och förbättra den

gällande successionsrätten hafva sälunda alla hittills varit
förgäfves. Förslaget att utsträcka S. 0. § 8 att gälla
äfven om konung har strandat pä invändningen, att frä¬
gan härom borde behandlas i sammanhang med revisionen
af riksakten. När denna sedan företagits, har den del
af det stora förslaget tili ny föreningsakt, som angätt
successionsrätten, (bvarom meningarna mähända kunnat
enas, om den behandlats särskildt för sig) mäst dela
det helas öde att stöta pä oöfvervinnerligt motständ.
  Page 54