2:5
 

gifvas.  Rdsternas  varde  skulle  beraknas  efter  de allmanna utskylder,  som  af den rdstande ut-

gjordes.1)

      En  fraga,  som framstiiller sig,  iir denna: var det regeringens mening att andra sitt forslag

med  ledning af de  af Adlerbeth gjorde anmarkningarne, hvarigenom  det i  vissa punkter af vikt

vasentligen  skulle  modifierasV   Men fragan undandrager sig besvarande.-)
 

                                               III



      Vi  ha  sett, hurudan  enligt hertigens och  andra maktagandes  mening rikets blifvande for-

fattning borde  komma att te sig.   Fraga  kunde  vara, om  deras  mening dfverensstiimde med all¬

manhetens, om allmiinheten dfverhufvud hade nagon mening eller yttrade nagon.

      Man vet,  till hvilken  grad tryckfriheten  smaningom  blifvit  inskriinkt af Gustaf Adolf.  Den

nya  regeringen  besldt  sig  for  en  systemforandring.   Till hertigen  riksfdrestandaren  ingafs  d.

24  april  af t.  f. hofkanslern, frih. Lagerbjelke,  ett  memorial, grundadt pa  ett utlatande af d.  v.

censorn,  k.  bibliotekarien  Malmstrdm  (dat.  4/4).   Hofkanslern  fdreslog nedsattandet af en  kom¬

mitte  for  utarbetande  af en tryckfrihetslag samt ekonomiskt  reglemente for boktryckerierna och

bokhandeln  i   riket.   Men  utarbetandet  af  dylika stadgar skulle krafva lang tid; han dnskade

darfdr,  a,tt vissa hinder for tryckfriheten genast  matte borttagas.  Detta vore af nytta, sager han,

»i niirvarande  viktiga  dgonblick, da.  ett riksmdte  sa ofdrtbfvadt fdrestar, da ett lifligare opinionens

deltagande i faderneslandets  angelagenheter iiro att  viinta,  da  upplysande skrifter vore sa nodvan -

cliga  for  att  viigleda  allmanhetens  tankesatt och gifva det en  riktning,  enlig  med E. K. lf:s viilgd-

rande afsikter till fullbordande of rikets frdlsning.»   Han hemstallde  alltsa,  att boktryckares ansva-

righet  skulle upphdra, da  han  vid atal   kunde uppge  forfattares namn och  hemvist,  — utom

i  fall  att religion,  samhallsordning, personlig sakerhet eller allmiin aganderatt blifvit fdrniirmad,

da bade fdrfattare och boktryckare borde blifva ansvarige  —;  vidare  att fdrfattare  matte aga ratt

att  a  skrifter  icke  offentligen  utsatta  sitt namn, hvaremot han  alltid skulle vara forbunden  att

hos boktryckaren uppgifva namn och hemvist; —  andtligen att fdrbudet mot fran ska och danska

skrifters  infdrande  skulle upphafvas.   Bland hofkanslerns motiv  for tillatelsen  att  anonymt  fa

utgifva  skrifter fdrtjanar  fdljande att anforas: »Hvad angar forfattarens skyldighet att offentligen

utsatta  sitt  namn,  torde detta tvang i n. v. epok vara  lika  ofdrenligt med regeringens eget  in¬

tresse  som med  allmanhetens, emedan  den forra  ddrigenom saknar utvtig att anonymt och  utan upp-

seende meddela den senare nyttiga upplysningar.   Skulle under bestaendet  af denna skyldighet a for¬

fattarens  sida  nagon anonym skrift utkomma och  utan atal  kringspridas, bure den ju  en tydlig

stiimpel af sitt  officiella ursprung,  och andamalet  fbrfelades.^)  —Hofkanslerns memorial fbredrogs

for  hertigen  d.  25.   Denne gaf sitt bifall  till  alltsammans.4)   Tillkannagifvandet om  tryckfrihets-

kommittens tillsattande och  lindringarne i  trycktvanget skedde i  form  af en af Rosenblad kontra-

signerad  skrifvelse  fran  hertigen  till  hofkanslern  (dat.  25  april),  publicerad i Inrikestidningen

d. 28.5)

      Den  vunna  friheten blef icke  obegagnad.   En  stbrtflod af till det mesta anonyma strbskrifter

sprang  fram  i   dagen  —  strbskrifter  i  politiska,  ekonomiska, sociala amnen,  diir valmenande

skribenter for  sina medborgare i allmanhet och  rikets stander i synnerhet  framlade  sina hvarje-

handa  tankar.   Produktionen fortgick  Iange nog, och  atminstone i  bbrjan var  liis- och kbplusten

stor.  I juni talar  Toll  i bref till en  van om de 61 strbskrifter,  som befordrats till trycket  —
 

      ')  Detta 'bihang' ar tryckt som bilaga 1.

      -)  Konc.  i  R.  A.  iir  fdrsedt  med en pateckning af Jarta (se Naumanns tidskr. 1872 s. 258), som kan

tydas  diirhan, att just detta ex. anvandts vid K. U;s arbete.  Fanns ej  niigot ulskrifvet exemplar?   Hade rege¬

ringen fiangiitt hela forslaget, innan hon fattat ett definitivt beslut om dess  lydelse?

      ')  Hofkanslerns memorial, tryckt hos Klemming och Noidin, Svensk  boklryckerihistoria,  ^. :i.'>l  o.  f.

      ')  St  R. prot.  kam.-exp.

      J)  Den lastes i  Dagl. Allehanda och Stockholmsposlen fdljande dag.