31
 

En tredje forf. later besutenhet ensam ge valratt;  han yrkar pa sarskilda val for land  och stad

och  vill blott en kammare.   Enk am mar system vill  Grewesmohlen  halst; han tycks bnskat nagot

slags  klassval.  Utkastet till konstitution efter utlandska monster  yrkade medelbara val;  bofaste

och  besutne  man  borde utse  valman,  hvilka skulle utse exempelvis  300 lagstiftare bland  man

med  en  viss  fbrmbgenhet.  —  Betraffande  fragan,  huru ofta riksdag  borde sammantrada, vaxla

naturligtvis  asikterna.  De fiesta dnska,  att den  sammantrader  okallad — hvart tredje till hvart

sjette ar.

      Man ser det:  icke  fa och sma andringar i Sveriges regerings- och representationssatt yrkades

fran  flere hall;  och de fbrsamlade faderna, at hvilkas  uppmarksamhet alia  dessa  fdrslag  rekom-

menderades,  skulle visserligen icke fatt en latt uppgift, om de  velat taga ombildningsarbetet allt

for vidstrackt.  Men  det fanns en och annan, som ej tillerkande riksdagen  i dess  n.  v. samman-

sattning ratt att afgdrande  bestamma dfver fdrfattningsverket.   Sa fdrekommer i Grewesmdhlens

ofta citerade skrift:

      >0ra en ny konstitution skall gdras, sa  maste val ock alia de forra i anseende till deras bindande kraft

anses  upphafne;  ty  fdrr kan  rattigheten icke aga rum att  gora en ny.   Daraf synes afven ovillkorligen  folja,

att de n. v. fyra standens uteslutande makt ocksa  ar upphafven, och att fdljaktligen lagstiftande makten i samma

bgonblick som gamla  konstitutioner  anses upphafne maste vara hos — hela nationen, d. v.  s. hos alia dem,

som  aro agare af stdrre eller mindre delar af  svenska landet. > —  Forf.  fragar darfor,  om icke >alla deliigarne

af detta landet aga riitt  att nu deltaga i konstitutionens  omskapning och  saledes  kallas  att genom vissa ombud

sig infinna och jamte  de fyra  standen samrada om konstitutionens  fdrfattande, fdrr an den beslutes.>



      Liknande  uppfattning fdrekommer  hos en annan  fdrfattare.  Han forordar, att den nya R. F.

blott  interimsvis  matte  antagas for att sedan granskas  af  en  ny riksdag, dit fullmaktige jamval

kallats  for ofralse standspersoner och ambetsman, som  aro  jordagare.1)

      Men mangen  ansag,  att  tiden  var  inne  ej   blott att andra statsskicket,  utan ock  att pa

andra  samhallslifvets  omraden omskapa.   Ocksa ser man i brokig blandning fram stallas bnskningar

om nya  lagar  i  human anda, reformer  i jurisdiktionen, administrativa fdrenklingar, nytt  under-

visningsvasende, vidstrackt tryckfrihet, progressiv beskattning, kvinnoemancipation.   Men af hur

stort intresse det  an  kunde vara  att egna detta allt  nagon  uppmarksamhet,  — vi fa ej uppehalla

oss darmed.  Men  man  ma erinra sig tillvaron  af  detta snart  sagdt all torn fattande reformbegar.
 

                                               IY.



      Till  d.  1  maj  voro  U. St.  kallade  att  sammantrada.   Fran  vissa hall motsag man den

stundande riksdagen med  farhagor: man vantade,  att den  skulle  blifva stormig, man fdrutsade,

att  betydliga  forandringar  skulle  gdras  i den  monarkiska styrelseformen, att adeln  skulle ater-

vinna  sin dominerande stallning.2)  I  bref till  hertigen uttalade Armfelt daremot den asikten,

att  riksdagen  skulle komma att  blifva lugn, om  man  mbtte den med en fardig plan, som riks-

dagsmiinnen  genast  vid  sin ankomst blott  hade  att antaga; detta vore jamval riksdagsmannens

egen  asikt,  och den  borde  man  draga  nytta  af.3)  — Men  detta  var just fragan, om riksdagen

skulle mdtas af  en regering,  enig, fast och med ett  bestamdt program.

      Regeringens  brist  pa  endrakt  iir  bekant.   Spanningen mellan Adlercreutz och  Adlersparre

var tydlig nog;  den senare var sarskildt omtalig  om befalet ofver sin kar, och  slitningar  kunde

ej  undvikas.4)   Dock  kunde  bfverste Platen 30/4  skrifva  till sin van K.  H. Posse, att de bagge

mannen  'lara  vara  skaligen  fbrenta.'   En  plan  var,  som  niimndt  ar, uppgjord betraffande  de
 

      ')  »Vdrdsamt memorial till riksens hdgloflige stander i synnerhet och hela svenska nationen i allmanhet

ang. en liten eftertanklig invandning om flere parters inkallande till en representation."

      '-')  Merry t. Canning Hl/,-  (Scsevola, a. st.)

      ')  Armfelt t. hert. 74.  — Ups. bibl.

      *)  Se biljetter fran  Adlersparre t. Adlercreutz ",:4, i;';i.  (R. A.  Handl. rdrande rev.  1809).