So
 

        Bilaga  1.

                      Bihang till Hakansons forslag till regeringsform.

     Under ofverlaggningama till fdrfattande af ett projekt,  som  skulle tjana till grundernas  ut-

stakande  for  en  regementsfdrfattning,  afpassad  och  lampad  efter rikets omstandigheter, har det

icke undfallit  att,  utom  hvad  i  detta projekt blifvit intaget, annu  en omstandighet gifves, som

darmed ager  nara sammanhang och utmarker sig genom  rattvisa till  dess  grund och  sanna fdr-

delar till  dess  verkan.

      Den  innebar  fragan om  de medborgares  representationsratt bland  riksens  stander, hvilka,

anskdnt de aga ansenlig del  af  rikets jord  eller  idka  betydliga for det allmanna nyttiga naringar,

likval  aro  skilda fran allt deltagande uti val till riksdagsman och kunna icke (h)eller dartill blifva

kallade. — Uti de  framfama, aflagsna tidehvarf, da skillnaden  mellan de 4 riksstanden uppkom,

vann hafd och slutligen godkandes,  innehades rikets  sjalfagande jord af hvad som kallades bonder,

men  man  har ingen  historisk  anledning  till tvifvelsmal darom med mindre hvar och  en, som

antingen  icke var fralseman  eller prast eller  borgare,  men var besuten pa jord,  raknades till bonde¬

standet och i denna egenskap godkandes.

      Det  ar  forst  i senare tider,  som  man utstakat trangre granser for denna benamning och

darmed  uteslutit alia  sadane,   hvilka icke fran  barndomen oafbrutet handterat plogen, lian eller

spa den.

      Da  riksstanden tillskapades, voro jarnbruken langt ifran det utvidgade tillstand,  hvaruti de

sig  nu befinna,  sldjder och naringar  knappast  till namnet  kanda.  Allt har under tidens  fram-

skridande  lopp  tagit ett annat  skick;  jarntillverkningen uppstigit till den betydligaste  rikets pro-

dukt  nast spannmalen,  handasldjder  och  dartill  hdrande  inrattningar intagit ett  utmarkt rum

ibland det, som  utgdr  rikets styrka,  fdrkofran och valmaga.

      Hvilken  obillighet numera, att  de, som besitta  och  odla rikets jord  eller frambringa nyttiga

och oumbarliga  metaller  eller  fdradla riket(s?) och andra  landers  rudimaterier, alia  hvar i  sin

man gagnande samhallet, alia underkastade de bdrdor, som till dess uppratthallande maste dragas,

skola, fastan  de  icke kunna  raknas sasom  hdrande till nagot af de 4 riksstanden, sakna den med-

borgerliga fdrman och  ratt att  fa deltaga uti de radslag och  dfverlaggningar, dar rikets viktigaste

angelagenheter  forekomma,  eller  darvid  bevaka deras darunder sa vasentligen  beroende fdrman

och basta.

      Billighet,  sakens  natur och egenskaper (?) af samhallsbandet synes  alia  tala for  en rattelse

i  denna del.

      Det  ar saledes behofvet,  att enar den regeringsform hunnit blifva antagen  och  gillad, som

i  fraga ar, kommer  att till riksens  stander framstallning gdras

       l:o) att alia de agare af  hemman pa landet, hvilka  icke hora  till nagot  af de 4 riksstanden

i  hanseende  till deras  personer, handteringar  eller  tjanstefdrrattningar eller  icke innehafva am¬

beten  och sysslor i staten,  kunna  deltaga med ofriga jordagare af den egentligen sa kallade  all¬

mogen uti val till riksdagsman  och till sadana  blifva kallade och valde  samt uti bondestandet in-

trade  vinna, emot det att de uti riksdagBmans  underha.ll taga del efter deras agande  hemmantal.

      2:o) att  agare af  jam-  och  kopparverk  samt narings- och  fabrikers idkare af alia slag i

staderna  eller  pa landet af enahanda  beskaffenhet tillaggas rattighet att uti borgarestandet sasom

riksdagsman  blifva  ledamoter,  pa  det satt  att agare af jam- eller kopparverk sammansattas till

utgorande af  1   riksdagsman  for hvarje     smide   eller  tillverkning efter hammarskatten eller

erhallne riittigheter och friheter i denna del, samt att naringsidkare och fabrikanter i  staden  och

pa  landet, som burskap  icke antagit,  ik valja till riksdagsman samt  dartill utses och kallas; de

fdrre  uti  den  stad,  dar de deras  handtering drifva, och de senare uti den  stad, dar desse nar¬

mast aro belagne efter  darom utstakad grans emellan staderna, som bestammer, till hvilken stad

hvarje s&dan  narings idkare  borde raknas  i  fraga om denna  valratt.

      Valen  i afseende  pa rdsternas beraknande emot stadernas borgerskap  kunde grundas pa. det

forhallande,  som  visar,  hvad  hvarje  sadan handtering  uti  allmanna utskylder iir alagdt i jam-

fdrelse med  hvad hvarje borgesman haruti  utgdr; all(?) hvad afgift for personer angar  harunder

icke begripet.